Precis som jag vill vara
Det är förvirrat just nu. Allt runtom mig rusar fram i 180 men själv så hinner jag inte med. Jag kom till Lund med en någorlunda idé om vem jag var men efter en månad här så har jag absolut ingen aning längre.
Vem är jag nu? Vart tog jag vägen? Blev hon kvar någonstans på motorvägen eller gick hon vilse bland alla smågator i denna stad? Den person som sitter här just nu är verkligen inte den person som flyttade ner hit och det både skrämmer och skapar spänning.
Att inte veta vem jag är skapar enorma möjligheter för mig själv. Jag kan skapa en ny person, precis som jag vill vara. Men att inte längre veta vem jag är blir jobbigare för var dag. Inget passar, varken kläder frisyr eller smink. Inget attraherar, skapar spänning för jag har redan varit där och gjort det. På ett sätt känns det som om livet går i repris, som om jag backar tillbaka fem år och blir 14 igen.
Jag vill inte vara 14, jag vill vara jag.
Men vem är jag?
Vem är jag nu? Vart tog jag vägen? Blev hon kvar någonstans på motorvägen eller gick hon vilse bland alla smågator i denna stad? Den person som sitter här just nu är verkligen inte den person som flyttade ner hit och det både skrämmer och skapar spänning.
Att inte veta vem jag är skapar enorma möjligheter för mig själv. Jag kan skapa en ny person, precis som jag vill vara. Men att inte längre veta vem jag är blir jobbigare för var dag. Inget passar, varken kläder frisyr eller smink. Inget attraherar, skapar spänning för jag har redan varit där och gjort det. På ett sätt känns det som om livet går i repris, som om jag backar tillbaka fem år och blir 14 igen.
Jag vill inte vara 14, jag vill vara jag.
Men vem är jag?
Kommentarer
Trackback
