Det där med känslor..
Har nu återvänt till Lund och fått uppleva en av de där underbara sensommar/tidighöstmorgon som bara Lund kan bjuda på. Strålande sol, värme och med en doft av sommar i luften. Har fortfarande svårt att smälta att sommaren är över och att skolan drar igång.. Går fortfarande på sommarlovstid men jag antar att det kommer ändras så fort jag är tillbaka på EC.
Det var bitterljuvt att lämna Sthlm då saker och ting inte riktigt blev som jag hade tänkt mig. Det som började som en rolig grej hann bli något djupare och något som var och är väldigt svårt att lämna. När jag i torsdags natt stod i regnet, tryckt mot en motorcykel med hans hand i min så kände jag något.. något mer än bara fysiskt. Jag vill inte påstå att jag har fallit platt mot marken, men jag har helt klart tappat fotfästet en anings..
Helt, totalt oplanerat. Helt totalt oväntat. Men den känslan, den känslan som sprids i kroppen är helt underbar!
