Är de det här du kallar kärlek?
Jag har gjort det, någon har gjort det mot mig och jag har varit den som något gjort det med.
Det är otrohet jag pratar om. Jag kan tala ur allas synvinkel då jag upplevt det i de flesta former.
Ska jag vara ärlig, det äcklar mig, dom som gör det äcklar mig och det är nästan så att jag äcklar mig själv för det jag håller på med.
Första gången var det kul, andra gången var det spännande men nu är det inte lika kul eller spännande längre. Den där känslan av makt och egoboosten som brukade komma har ersatts av ett äckel och avsky mot personen som utför denna hemska akt med mig. Personen som säger att han älskar sin flickvän, personen som gång på gång sagt att otrohet är inget för honom, just DEN personen utför det sedan utan att tveka, utan att tänka efter och många gånger utan ånger.
Med en axleryckning viftar de bort det som hänt och går tillbaka till att fortsätta att "älska" sin flickvän. Vilken JÄVLA kärlek, vilket rent hjärta, vilket smutsigt samvete. Stackars henne och stackars mig..
Jag har valt ibland att vara med killar som jag vet har flickvänner men jag är även blivit förd bakom ljuset och efter ett tag fått reda på sanningen. Att folk kan vara så vidriga mot sig själv och mot andra driver mig mer och mer till att pusha gränser och se hur långt man egentligen kan gå.
Det jag upptäckt är att även den bästa kommer vara otrogen om den "rätta" går förbi.
Är det dethär som kallas kärlek?
Stackars, stackars oss.
Det är inte kärlek, det är ett äckligt och vidrigt spel!
Det är otrohet jag pratar om. Jag kan tala ur allas synvinkel då jag upplevt det i de flesta former.
Ska jag vara ärlig, det äcklar mig, dom som gör det äcklar mig och det är nästan så att jag äcklar mig själv för det jag håller på med.
Första gången var det kul, andra gången var det spännande men nu är det inte lika kul eller spännande längre. Den där känslan av makt och egoboosten som brukade komma har ersatts av ett äckel och avsky mot personen som utför denna hemska akt med mig. Personen som säger att han älskar sin flickvän, personen som gång på gång sagt att otrohet är inget för honom, just DEN personen utför det sedan utan att tveka, utan att tänka efter och många gånger utan ånger.
Med en axleryckning viftar de bort det som hänt och går tillbaka till att fortsätta att "älska" sin flickvän. Vilken JÄVLA kärlek, vilket rent hjärta, vilket smutsigt samvete. Stackars henne och stackars mig..
Jag har valt ibland att vara med killar som jag vet har flickvänner men jag är även blivit förd bakom ljuset och efter ett tag fått reda på sanningen. Att folk kan vara så vidriga mot sig själv och mot andra driver mig mer och mer till att pusha gränser och se hur långt man egentligen kan gå.
Det jag upptäckt är att även den bästa kommer vara otrogen om den "rätta" går förbi.
Är det dethär som kallas kärlek?
Stackars, stackars oss.
Det är inte kärlek, det är ett äckligt och vidrigt spel!
Kommentarer
Trackback
