What A Life

ojoj, jag har hunnit med mycket de senaste dagarna. I tisdags orsakade jag strömavbrott i skolan då jag skulle koppla in en batterisaldd i ett vägguttag, ooopsi:D Igår på jobbet hade jag lite bråttom så jag stressade runt som en galning och det allra sista jag ska göra är ett rensa ut ett konferensrum och plocka iordning lite frukt, koppar, kaffe etc. När jag ska försöka skjuta in vagnen (fullastad med glas) i hissen med ena handen samtidigt som jag försöker hålla upp hissdörren med den andra så smäller dörren igen på vagnen och glasen rasar. KRASCH!
Okej, lungt det här klara jag tänkte jag. Ner och hämta dammsugaren bara. Det är då kaoset börjar...
Jag börjar plocka upp skärvor från golvet, då skär jag mig och blodet börjar rinna och jag TÅL INTE blod! Halvt svimfärdig trycker jag på -1 knappen, ena dörren låser sig men den andra går inte igen pga glaset så där står jag och kommer ingenvart. Hjärtat bärjar slå, andingen blir häftigare samtidigt som det är blod på min hand, på vagnen, på glasskärvorna....
Jag ringer ner till baren och Pierre kommer till räddning, jag ringer mamma som säger åt mig att sätta mig ner men då brister allt och jag säger:
-Det går inte, det är glas överallt! Efter det börjar jag storgråta
Det är kanske inte mer än 6 minuter som jag är inlåst men det va de längsta 6 minutrarna någonsin! När jag tillslut blir utsläppt är jag helt darrig, yr, illamående och storgråter.....