EGOBOOST!
För underbar känsla att ta en paus i pluggandet för att prova kläder. Och inte vilka kläder som helst, utan just det plagg som jag har haft lite undangömda då de efter sommaren var alldeles alldeles för små! Anledningen till det har jag spårat tillbaka till lite för mycket mat, lite för lite träning och sommaren 2010 samt den allra största boven: mina P-ringar. Tyckte att dem i början var fantastiska, ingen mensvärk, bara 3 dagars mens, bättre hy, inga humörssväningar etc. Men efter ca 5 månader på dem började jag undra vad som hänt med min kropp. Den kändes svullen, klumpig och bröst, midja, rumpa, lår och höfter hade bara exploderat i omfång. Trots att jag ökade på träningsmängden och skar ner på maten så växte jag snarare än krympte.
Alla fina klänningar, byxor och tajta kjolar var bara att glömma och det värsta av alla konsekvenser av P-ringarna var (och är) bristningarna på brösten. Jag har få komplex men just dessa bristningar kan verkligen få mig att gråta krokodiltårar!
Så tillslut fick jag NOG! Och i julas sa jag hej då sa jag till P-ringarna och kastade dem tillsammans med mina bekymmer ner i soporna. Efter ca 2 veckor började jag märka skillnad. Helt plötsligt var det som om jag klev ur ett skal och lämnade den Mikaela som hade fått alla dess klumpiga kurvor bakom mig och fortsatte framåt i ett nytt skal. Samtidigt lade jag även om min träning, efter mycket läsande kom jag fram till att styrketräning är min grej för att få en grym figur. I samma veva förändrade jag även min syn på "idealet" och fann att muskler och tonande rumpor är otroligt mycket mer attraktivt än skinn och ben. Jag sa hej då till smalhetsen som trots förnekande har legat i mitt bakhuvud och välkomnande en framtida kropp med samma kurvor som idag fast 1000 gånger starkare!
Nu är det slutet av maj och jag ser och framförallt känner jag resultaten. Jag är så mycket starkare och jag ser starkare ut. Några enorma förändringar har knappast skett utan det som ändrats är snarare små och subtila saker. Axlarna är lite bredare och likaså ryggen vilken är väldefinierad. Magen har blivit fastare, muskelkonturerna går att definiera längs med sidorna och vid höfterna. Rutor börjar långsamt att smyga fram. Rumpan har fått sig ett lyft, och ett rejält sådant! Låren har även dem fått mer konturer även om det storleksmässigt inte skiljer så mycket från förra våren även om det styrkemässigt gör det. Armarna, mina fina armar, har vuxit och det är där mycket förändring i styrka har skett. Jag kämpar fortfarande på för musklerna ska synas mer men skillnad syns vill jag lova.
Tillbaka till dem där kläderna. Under vårens gång har jag provat de plagg som i höstas var otänkbara och idag har jag fått belöning för mitt slit. Kläderna glider på och sitter perfekt! Varken för stora eller för små. Jag drar återigen en 36a med undantag för toppar som sitter tajt runt bröstkorgen, en rejäl omfångsökning av ryggen har lett till att 38an är att föredra. I byxor har jag 26-27 och jag idag fick jag på mig mina vita jeans strl 26 som jag inte kunnat ha på flera år.
Vad jag vill säga med det här inlägget är flera saker. Det första är att jag är sjuk stolt över vad jag åstadkommit med mig själv rent fysisk men också psykiskt. Att jag förändrade min syn på idealkroppen var nödvändigt för att ens kunna börja. Att jag sedan sa bye bye till P-ringar och hormoner är en annan sak. Visst jag ska inte ljuga, det blri helt klart krångligare när man har pojkvän och det ställer helt andra krav och allt spontant är bara att glömma om man inte har skydd med sig. Men samtidigt, det är mitt liv och ingen annan än jag får bestämma över hur jag vill leva mitt liv. För mig och C funkar det alldeles utmärkt och den dagen han börjar tjata så är ju frågan om en sådan person är något att ha. Man måste respektera varandra, punkt slut!
Det sista jag vill säga är till er tjejer! SLUTA UPP MED ATT TRO ATT SMALT=SNYGGT! Fråga så gott som vilken kille som helst vad dem föredrar, benrangel eller kurvor. Jag lovar att 99,9 % kommer svara kurvor. Grejen med styrketräning (och tung sådan) är att den formar våra kurvor så att de blir absolut topp samtidigt som hela kroppen tajtas till, blir fastare och starkare. Glöm inte heller att mer muskler=högreförbränning=mer fett förbränns=vi känner oss fastare och smalare!
Det kan aldrig nog påpekas att STRONG IS THE NEW SKINNY!
Alla fina klänningar, byxor och tajta kjolar var bara att glömma och det värsta av alla konsekvenser av P-ringarna var (och är) bristningarna på brösten. Jag har få komplex men just dessa bristningar kan verkligen få mig att gråta krokodiltårar!
Så tillslut fick jag NOG! Och i julas sa jag hej då sa jag till P-ringarna och kastade dem tillsammans med mina bekymmer ner i soporna. Efter ca 2 veckor började jag märka skillnad. Helt plötsligt var det som om jag klev ur ett skal och lämnade den Mikaela som hade fått alla dess klumpiga kurvor bakom mig och fortsatte framåt i ett nytt skal. Samtidigt lade jag även om min träning, efter mycket läsande kom jag fram till att styrketräning är min grej för att få en grym figur. I samma veva förändrade jag även min syn på "idealet" och fann att muskler och tonande rumpor är otroligt mycket mer attraktivt än skinn och ben. Jag sa hej då till smalhetsen som trots förnekande har legat i mitt bakhuvud och välkomnande en framtida kropp med samma kurvor som idag fast 1000 gånger starkare!
Nu är det slutet av maj och jag ser och framförallt känner jag resultaten. Jag är så mycket starkare och jag ser starkare ut. Några enorma förändringar har knappast skett utan det som ändrats är snarare små och subtila saker. Axlarna är lite bredare och likaså ryggen vilken är väldefinierad. Magen har blivit fastare, muskelkonturerna går att definiera längs med sidorna och vid höfterna. Rutor börjar långsamt att smyga fram. Rumpan har fått sig ett lyft, och ett rejält sådant! Låren har även dem fått mer konturer även om det storleksmässigt inte skiljer så mycket från förra våren även om det styrkemässigt gör det. Armarna, mina fina armar, har vuxit och det är där mycket förändring i styrka har skett. Jag kämpar fortfarande på för musklerna ska synas mer men skillnad syns vill jag lova.
Tillbaka till dem där kläderna. Under vårens gång har jag provat de plagg som i höstas var otänkbara och idag har jag fått belöning för mitt slit. Kläderna glider på och sitter perfekt! Varken för stora eller för små. Jag drar återigen en 36a med undantag för toppar som sitter tajt runt bröstkorgen, en rejäl omfångsökning av ryggen har lett till att 38an är att föredra. I byxor har jag 26-27 och jag idag fick jag på mig mina vita jeans strl 26 som jag inte kunnat ha på flera år.
Vad jag vill säga med det här inlägget är flera saker. Det första är att jag är sjuk stolt över vad jag åstadkommit med mig själv rent fysisk men också psykiskt. Att jag förändrade min syn på idealkroppen var nödvändigt för att ens kunna börja. Att jag sedan sa bye bye till P-ringar och hormoner är en annan sak. Visst jag ska inte ljuga, det blri helt klart krångligare när man har pojkvän och det ställer helt andra krav och allt spontant är bara att glömma om man inte har skydd med sig. Men samtidigt, det är mitt liv och ingen annan än jag får bestämma över hur jag vill leva mitt liv. För mig och C funkar det alldeles utmärkt och den dagen han börjar tjata så är ju frågan om en sådan person är något att ha. Man måste respektera varandra, punkt slut!
Det sista jag vill säga är till er tjejer! SLUTA UPP MED ATT TRO ATT SMALT=SNYGGT! Fråga så gott som vilken kille som helst vad dem föredrar, benrangel eller kurvor. Jag lovar att 99,9 % kommer svara kurvor. Grejen med styrketräning (och tung sådan) är att den formar våra kurvor så att de blir absolut topp samtidigt som hela kroppen tajtas till, blir fastare och starkare. Glöm inte heller att mer muskler=högreförbränning=mer fett förbränns=vi känner oss fastare och smalare!
Det kan aldrig nog påpekas att STRONG IS THE NEW SKINNY!
Kommentarer
Trackback
