Tillbaka i gamla vanor

Och så var jag tillbaka i gamla vanor igen. Haha, det är ju en jävla tur att man själv och vissa ändra är så sjukt förutsägbara. Man slipper ju liksom undra över vart livet är på väg och vart man kommer hamna. Som vanligt hamnar på samma ställe, i samma famn, med samma människa. Det är härligt det! Haha!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0